Organisationsförändring
/Madelaine Hallin
Jag anser det av vikt att man bör fråga sig vad som kan vara bäst för barnet, att hamna i en skola för alla eller att segregeras. Precis som du nämner är detta ett stort dilemma och det krävs mycket vilja,energi och "nytänk" om en skola för alla ska fungera. Jag anser att alla barn förmodligen inte skulle må bättre i en skola för alla, men jag kan heller inte bortse från att en skola för alla skulle fungera eftersom jag inte har sett denna utveckling ännu. Men spontant känner jag att detta är en tung väg att gå om man ska "göra om" alla skolor till en skola för alla. Jag anser även att det är enkelt att bestämma att nu ska vi ha en skola för alla eftersom detta är det nya tänket. Men de som arbetar i skolan kommer få en stor utmaning att se till att varje individ når målen och mår bra och får synas lika mycket som de andra eleverna. Frågan är bara om varje individ kommer få det stöd de behöver i en skola för alla?
Jag håller med det är verkligen ett stort dilemma. Jag känner att det pratas så mycket om hur det ska vara och vad vi ska göra men det fungerar inte alltid i praktiken. Frågan är om vi någonsin kommer att uppnå en skola för alla eller ens hur nära vi kommer att komma. För att ens komma nära måste en stor omorganisering ske både av skolorna och, som jag ofta framhåller, av våra attityder. Alla pedagoger kommer också behöva en bredare och djupare kompetens för att kunna tillgodose alla. som sagt undrar hur nära vi kommer komma och vad är egentligen bäst? och för vem?
Först - visst är det häftigt att börja tänka utifrån Salamanca. Jag håller med dig, Madeleine! Sedan är det skönt att höra hur ni resonerar utan att förenkla det som är svårt. Här tror jag det är jätteviktigt att fundera utifrån när en individ upplever inkludering respektive exkludering - när har hon/han en möjlighet att känna sig delaktig?
Jag anser även jag att när man läser Salamancadeklarationen blir man matt då detta kommer att bli en stor omorganisation inom skolorna Och jag som alla andra tycker att detta är ett svårt dillemma. Man vet inte hur detta kommer att bli i praktiken. Antingen kommer det gå bra eller så kommer det bli svårt att uppnå och mycket arbete kommer att krävas. jag har samma åsikt som Elisabeth då jag anser att man bör fråga sig vad som är bäst för barnet. Man kan inte arbeta efter ramar. Vi pedagoger måste vara flexibla inom arbetet tillsammans med barnen. Gå ner på barnets egna nivå.